Piperacillin-tazobaktam
- Deklaration
- Indikation
- Farmakodynamik
- Gränsvärden
- Resistensutveckling
- Farmakokinetik
- Kommentar
- Fotnot till tabeller
Deklaration
Piperacillin/tazobactam (J01CR05) är ett kombinationspreparat av piperacillin
och tazobactam, en betalaktamasinhibitor, avsett för parenteralt bruk.
Indikation enligt FASS
Piperacillin-tazobactam: Intraabdominella infektioner, initial
behandling av infektioner hos patienter med neutropeni, och svår nosokomial
pneumoni. Även godkänt till barn 2-12 år.
RAFs bedömning: Piperacillin/tazobactam
är ett alternativt förstahandsval vid behandling av patienter med
intraabdomiella infektioner, neutropena patienter med oklar feber samt till
patienter med nosokomial pneumoni.
Se även RAFs kommentarer till användningen av
parenterala penicillinpreparat.
Betalaktamantibiotika har i huvudsak baktericid effekt. Effekten är beroende
på tiden den fria koncentrationen i serum överstiger bakteriens MIC-värde. Piperacillin är verksamt mot både grampositiva och gramnegativa aeroba och många
anaeroba bakterier. I frånvaro av hämmaren tazobactam inaktiveras piperacillin av
betalaktamaser.
- Farmakologiska MIC-gränser: S<16 och R>16 mg/L.
- Artrelaterade MIC-gränser: Streptokocker och pneumokocker.
- god aktivitet: Streptokocker, Enterococcus faecalis, Clostridium
perfringens, Enterobacteriaceae, Haemophilus influenzae och gonokocker, Pseudomonas
aeruginosa och andra Pseudomonas-arter samt Acinetobacter.
- lägre aktivitet (nativ population i I-grupp): -
- otillräcklig aktivitet: Stenotrophomonas maltophilia.
- Resistensmekanismer: Resistens kan uppstå pga bakteriell syntes av ett stort
antal betalaktamaser (se Tabell över betalaktamaser)
varav flera kan hämmas med klavulansyra (se ovan). Dessutom kan resistens uppstå pga
produktion av förändrade penicillinbindande proteiner (PBP). För mer information om
resistensmekanismer mot betalaktamantibiotika - se Betalaktamresistens.
Tazobactam har obetydlig egen antibakteriell effekt och påverkar inte den
antibakteriella effekten av kombinationen annat än i de fall bakterien bildar
betalaktamas med affinitet för tazobactam, som då binder sig irreversibelt till enzymet. Betalaktamaser hos stafylokocker, Moraxella catarrhalis och Bacteroides hämmas av
tazobactam, liksom enzym av TEM-typ (hos Haemophilus influenzae, gonokocker, E.coli m
fl) och SHV-typ (Klebsiella).
In vitro är hämningen av enzymer av typ "extended spectrum
betalactamases (ESBL) " god men flera studier visar att den goda in
vitro aktiviteten av tazobactam mot ESBL inte motsvaras av lika god effekt in
vivo, varför piperacillin/tazobactam anses vara ett tveksamt terapialternativ
vid infektioner med ESBL-producerande stammar.
Effekten av tazobactam på kromosomala klass I-betalaktamaser är låg (AmpC).
- Korsresistens: Betalaktamaser har varierande grad av substratspecificitet.
Förändrade PBP medför alltid (men i varierande grad) korsresistens mellan
betalaktamantibiotika. mecA-genen hos stafylokocker vars produkt är ett
alternativt PBP2, kallat PBP2a, förmedlar alltid korsresistens mot betalaktammedel.
- Resistens ännu ej beskriven: Streptococcus pyogenes (GAS), Streptokocker grupp C
och G.
- Resistens sällsynt (<1%): Enterococcus faecalis (nästan
obefintlig).
- Resistens förekommer (1 - 10 %): Pseudomonas aeruginosa,
Bacteroides species, pneumokocker och Haemophilus influenzae med PBP-resistens
2 - 3 %.
- Resistens är vanlig (>10 %): Enterococcus faecium.
- Internationella trender: -
Farmakokinetik
- Serumkoncentration:
Serumkoncentrationen efter 30 min uppgår till ca 300 mg/L av piperacillin på
en given dos av 4g samt 35 mg/L av tazobactam.
Nivåerna är de samma oavsett
om tazobactam finns i preparationen.
- Skenbar distributionsvolym:
0.2 L/kg
- Serumproteinbindning: 20 - 30 % för både piperacillin och tazobactam.
- Halveringstid (timmar): 1 timme för piperacillin och något kortare för
tazobactam. Ökar med försämrad njurfunktion.
- Metabolism och elimination: Glomerulär filtration och tubulär sekretion.
Piperacillin utsöndras i oförändrad form via urinen (70 %) och gallan. Tazobactam
metaboliseras delvis till en inaktiv metabolit och utsöndras via urinen.
- Aktiva metaboliter: -
- Viktig interaktion: Probenicid (fördröjd utsöndring av piperacillin), Vekuron
(förlängd effekt av Vekuron)
Kommentar
Vid behandling av pseudomonasinfektioner hos vuxna skall doseringen 4 g x 4
användas.
RAF & RAF-M
Uppdaterat 2006-08-30