Erytromycin

1. Deklaration
2. Indikation enligt FASS  
3. Farmakodynamik
4. Gränsvärden
5. Resistensutveckling
6. Farmakokinetik
7. Kommentar
8. Fotnot till tabeller

Deklaration

Erytromycin (J01FA01) är ett makrolidantibiotikum avsett för oralt och intravenöst bruk.

Indikation enligt FASS

Erytromycin är ett alternativt förstahandsmedel vid pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae, Chlamydophila psittaci eller Chlamydophila pneumoniae. Det är ett alternativt försthandsmedel vid kikhosta och vid verifierad uretrit eller salpingit orsakad av Chlamydia trachomatis. Erytromycin är ett alternativt förstahandsmedel vid behandling av legionellapneumoni. Erytromycin har otillräcklig effekt mot Hemophilus influenzae och uppvisar en dålig penetration till mellanörat och är därför olämpligt vid behandling av akut mediaotit. Makrolidanvändning skall om möjligt undvikas vid infektioner orsakade av pneumokocker och betahemolytiska streptokocker pga. risk för selektion av resistens. I övrigt, se RAF:s kommentarer till godkända indikationer för orala makrolider.

Farmakodynamik

Erytromycin hämmar bakteriers proteinsyntes genom bindning till ribosomer. Erytromycin verkar bakteriostatiskt på flertalet bakterier och har en postantibiotisk effekt på 2-4 tim på Grampositiva bakterier. Effekten är beroende på den tid den fria koncentrationen ligger över MIC- värdet (T>MIC).

MIC-gränser

• Farmakologiska MIC-gränser: S<0,5 och R>4 mg/L
• Artrelaterade MIC-gränser: stafylokocker, streptokocker, pneumokocker.

Aktivitet hos bakterier som ännu inte förvärvat resistensmekanismer (nativa stammar)

• god aktivitet: stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Moraxella catarrhalis, Corynebacterium diphteriae, andra korynebakterier, Listeria monocytogenes, Arcanobacterium haemolyticum, Legionella pneumophila, Bordetella pertussis, Campylobacter jejuni, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia trachomatis, Chlamydia pneumoniae och Chlamydia psittaci, Ureaplasma urealyticum.
• lägre aktivitet (nativ population i I-grupp): -
• otillräcklig aktivitet:  Haemophilus influenzae, enterokocker, Pasteurella multocida, Mycoplasma hominis, Clostridium difficile, anaeroba och flertalet aeroba gramnegativa stavar.

Resistensutveckling

• Resistensmekanismer: Det finns två huvudsakliga resistensmekanismer: Den vanligaste kodas av ermB genen, vilket leder till minskad bindning av alla makrolider till 23S ribosomen och korsresistens för makrolider (inklusive telitromycin), linkosamider samt streptogramin B (MLS_B). Den andra resistensmekanismen kodas av mefA genen, vilket leder till efflux av makrolider (i viss utsträckning även av telitromycin).
• Korsresistens: väsentligen total korsresistens mellan alla makrolider och azitromycin. Viss korsresistens mellan makrolider och linkosamider (klindamycin), s.k. MLS-resistens
• Resistens sällsynt (<1%): Moraxella catarrhalis, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia trachomatis, Chlamydia pneumoniae och Chlamydia psittaci.
• Resistens förekommer (1-10%): Streptococcus pyogenes (GAS), streptokocker grupp C och G, pneumokocker, Helicobacter pylori, Staphylococcus aureus.
• Resistens vanlig (>10%): Koagulasnegativa stafylokocker.
• Internationella trender: Pneumokocker resistenta i allt högre utsträckning i allt fler länder; flera länder (Japan, Finland, Italien m fl) har upplevt epidemisk spridning av erytromycinresistenta Streptococcus pyogenes.

Farmakokinetik (erytromycin bas)

• Biotillgänglighet (% av given dos): <50%. Födointag ger varierande påverkan för olika salter. För erytromycinbas ses ringa påverkan
• Maximal serumkoncentration (mg/L ): 1-3 mg/L.
• Skenbar distributionsvolym: 0.6 - 1.0 L/kg
• Serumproteinbindning: 70%
• Halveringstid: 2 timmar.
• Metabolism och elimination: erytromycin metaboliseras i levern och utsöndras huvudsakligen med faeces. Endast en liten del utsöndras via urinen.
• Aktiva metaboliter: inga kända.
• Viktig interaktion: Alfentanil, alprazolam, bromokriptin, ciklosporin, cimetidin, digoxin, disopyramid, ergotamin, felodipin, fenytoin, karbamazepin, kinidin, klozapim, loratadin, metylprednisolon, midazolam, nitrazepam, takrolimus, teofyllin, terfenadin, toremifen, triazolam, valproinsyra, warfarin, zopiklon

Kommentar

Erytromycin, liksom övriga makrolider, skall undvikas till gravida under första trimestern pga risken för hjärt-kärlmissbildningar hos fostret.

RAF & RAF-M 1999

Uppdaterat 2007-01-07