Cefuroxim

1. Deklaration
2. Indikation enligt FASS
3. Farmakodynamik
4. Gränsvärden
5. Resistensutveckling
6. Farmakokinetik
7. Kommentar
8. Fotnot till tabeller

Deklaration

Cefuroxim (J01DA06) är ett parenteralt cefalosporin med brett spektrum och stabilitet mot grampositiva bakteriers betalaktamaser och vanligt förekommande betalaktamaser från gramnegativa bakterier, t.ex. TEM-1.

Indikation enligt FASS

Cefuroxim: Bakteriell pneumoni. Övre urinvägsinfektion. Allvarliga infektioner utgångna från lungor, urinvägar eller tarm. Akut meningit. Urogenitala infektioner orsakade av gonokocker. Preoperativ profylax vid abdominell kirurgi samt ortopedisk kirurgi om risk för infektioner med gramnegativa bakterier föreligger.

RAFs bedömning: Cefuroxim har god aktivitet mot flertalet Grampositiva bakterier men sämre aktivitet mot Gramnegativa bakterier än andra parenterala cefalosporiner. Cefuroxim är ett alternativt förstahandspreparat vid samhällsförvärvad pneumoni, övre UVI och hud-/mjukdels-/led-/skelettinfektioner där patientens tillstånd kräver parenteral behandling. Behandling med penicilliner med smalare spektrum bör alltid övervägas. Se även RAFs kommentarer till användningen av parenterala cefalosporiner.

Farmakodynamik

Betalaktamantibiotika har i huvudsak baktericid effekt. Effekten är beroende på tiden den fria koncentrationen i serum överstiger bakteriens MIC-värde. Cefuroxim verkar genom att hämma bakteriers cellväggssyntes.

MIC-gränser

• Farmakologiska MIC-gränser: S<8 mg/L, R>8 mg/L.
• Artrelaterade MIC-gränser: streptokocker (inklusive pneumokocker), Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis.

Aktivitet

• god aktivitet: stafylokocker, streptokocker (inklusive pneumokocker), Haemophilus influenzae, gonokocker, E.coli, Klebsiella, Proteus mirabilis
• lägre aktivitet (nativ population i I-grupp): -
• otillräcklig aktivitet: Enterobacter, Citrobacter, Proteus vulgaris, Enterokocker, Listeria monocytogenes, Pseudomonas aeruginosa och pseudomonasarter, anaeroba gramnegativa bakterier.

Resistensutveckling

• Resistensmekanismer: Resistens mot betalaktamantibiotika kan uppstå pga bakteriell syntes av ett stort antal betalaktamaser (se Tabell över betalaktamaser), varav flera kan hämmas med klavulansyra (se ovan). Dessutom kan resistens uppstå pga produktion av förändrade penicillinbindande proteiner (PBP). För mer information om resistensmekanismer mot betalaktamantibiotika - se Betalaktamresistens.
• Korsresistens: Betalaktamaser har varierande grad av substratspecificitet. Förändrade PBP medför alltid (men i varierande grad) korsresistens mellan betalaktamantibiotika. mecA-genen hos stafylokocker vars produkt är ett alternativt PBP2, kallat PBP2a, förmedlar alltid korsresistens för samtliga betalaktammedel.
• Resistens ännu ej beskriven: Streptococcus pyogenes (GAS), streptokocker grupp C och G.
• Resistens sällsynt (<1%): Gonokocker.
• Resistens förekommer (1 - 10 %): Enterobacteriaceae. Pneumokocker med avvikande betalaktamkänslighet (PcG MIC>0.125 mg/L) har alltid avvikande MIC-värden även för cefalosporiner. Cefuroxim bör ej betraktas som tillräckligt aktivt förrän detta visats med MIC-bestämning. Haemophilus influenzae: cefuroxim påverkas ej av Haemophilus influenzaes betalaktamas (10 %). Däremot drabbar den i Sverige förekommande PBP-resistensen (2 - 3 %) ofta cefuroxim med MIC-värden som ökar från 0.5 - 1 mg/L till 8 - 32 mg/L.
• Resistens är vanlig (>10 %): Koagulasnegativa stafylokocker (30 - 40 %) pga meticillinresistens.
• Internationella trender: På sjukhus utanför Norden blir det allt vanligare med cefalosporinresistenta Enterobacteriaceae (se resistensmekanismer) och meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA).

Farmakokinetik

• Serumkoncentration: 17-24 mg/L 1 tim efter i.v. administration av 750 mg.
• Skenbar distributionsvolym: 0,2 L/kg
• Serumproteinbindning: ca 40%.
• Halveringstid: ca 1,5 tim vid normal njurfunktion. Förlängs med sviktande njurfunktion.
• Metabolism och elimination: Utsöndras som oförändrad substans via glomerulär filtration och tubulär sekretion. Över 90% av systemisk dos återfinns i urin inom 6 tim. Dosreduktion ska göras hos patienter med kreatininclearance <50 mL/min.
• Aktiva metaboliter: nej.
• Viktiga interaktioner: Inga.

Kommentar

RAF & RAF-M, 1999

Uppdaterad 2006-08-30