MRB - förkortningar och definitioner

Multiresistenta bakterier är inte ett väldefinierat enhetligt begrepp utan måste regelbundet omvärderas. 
En i praktiskt arbete användbar definition kunde vara: "en bakterie med sådan resistens att etablerade terapeutiska alternativ inte längre kan användas i behandling och profylax." 

Följande bakteriefynd omfattas i dagsläget av handlingsprogrammet för MRB:

  1. MRSA = meticillinresistent Staphylococcus aureus oavsett om isolatet är resistent mot andra antibiotika eller ej. Fyndet skall anmälas enligt smittskyddslagen (Allmänfarlig sjukdom, se SFS 2004:168). 
  2. VRE = vankomycinresistenta Enterokocker (syn. GRE = glykopeptidresistenta Enterokocker). Fyndet skall anmälas enligt smittskyddslagen (Anmälningspliktig sjukdom, se SFS 2004:168). 
  3. VISA (GISA), VRSA (GRSA) = vankomycin resistenta S.aureus (VISA/GISA och VRSA/GRSA anger olika grader av resistens där VRSA/GRSA är helt resistenta). Förekommer hittills endast hos MRSA (som klassas som Allmänfarlig sjukdom, se SFS 2004:168).
  4. Multiresistenta gramnegativa stavar
    -
    multiresistent E.coli, Klebsiella och Enterobacter, Acinetobacter: särskilt alarmerande är förekomst av isolat med ESBL (extended spectrum betalactamases), aminoglykosideresistens och/eller karbapenemresistens. Cefalosporinresistens hos Enterobacter är inte alarmerande.
    - Pseudomonas med resistens mot mer än 2 av följande medel: piperacillintazobactam, ceftazidim, imipenem och/eller meropenem, ciprofloxacin samt en eller fler aminoglykosider (gentamicin, tobramycin eller amikacin).

Multiresistenta tuberkelbakterier omfattas inte av handlingsprogrammet för MRB. Screenodling av den typ som används i MRB-programmet är inte aktuella. Handläggningen av patienter med tuberkelbakterier sker alltid i samråd med specialist. Varje fall av tuberkulos, oavsett om det orsakats av känsliga eller multiresistenta tuberkelbakterier, skall omedelbart anmälas till smittskyddsläkaren.

Följande situationer omfattas inte av handlingsprogrammet för MRB:
Anhopningar av bakterier som inte omfattas av MRB-programmet kan kräva vårdhygieniska insatser av samma omfattning som utbrott med MRSA, VRE och multiresistenta gramnegativa bakterier. Några av dessa är inherent multiresistenta (Enterococcus faecium utan eller med ampicillinresistens (ARE), Stenotrophomonas maltophilia), andra kan vara helt normal i sitt resistensmönster (Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes).

Hittills har man både internationellt och nationellt haft separata handlingsplaner för de olika fynden (MRSA, VRE mm). Fördelen med ett gemensamt handlingsprogram för "multiresistenta bakterier" är att det sannolikt är lättare att få såväl gehör som följsamhet i svensk sjukvård för ett handlingsprogram snarare än för två, tre eller flera olika.


MRB-programmet omfattar:

Patient som läggs in på vårdinrättning* eller behandlas i polikliniska vårdformer ska screenodlas om något av följande gäller:
a. Patienten har vårdats eller behandlats på vårdinrättning utanför Sverige under senaste 6 månaderna
b. Patienten har vårdats eller behandlats på vårdinrättning inom Sverige med kända MRB-problem senaste 6 månaderna
c. Patient med känt bärarskap av MRB eller som är kontakt till ett känt fall av MRB

*med vårdinrättning avses sjukhus, sjukhem, vårdhem, rehabiliteringsanläggning)


Personal* som aktivt deltagit i vård på vårdinrättning** eller behandlas i polikliniska vårdformer ska i samband med (och i vissa fall före) inträde i eller återgång till arbete undersökas på förekomst av MRB:
a. Personal som arbetat på vårdinrättning utanför Sverige under senaste 6 månaderna.
b. Personal som arbetat på vårdinrättning inom Sverige med kända MRB-problem senaste 6 månaderna.

**Personal avser all personal som aktivt deltar i vård inklusive tillfälligt anställd personal, utländsk auskulterande personal och studerande. Däremot avses ej studiebesök som endast passivt ("med händerna i fickorna") studerar verksamheten.
*med vårdinrättning avses sjukhus, sjukhem, vårdhem, rehabiliteringsanläggning.


Vårdhygien, vårdhygienisk expertis: Det finns en enhet eller avdelning för vårdhygien (synonyma beteckningar: sjukhushygien, sjukvårdshygien, infektionshygien) på varje universitets-, region- och länssjukhus, vanligen med samlad rådgivande funktion för hela länet/upptagningsområdet. Enheten består av hygienläkare och hygiensköterska och kan dessutom ha annan personal knuten till sig. Enheten kan vara självständig eller knuten till mikrobiologiskt laboratorium eller smittskyddsorganisation eller infektionsklinik.


Basala hygienrutiner - det arbetssätt som omfattar konsekvent tillämpad handhygien i form av handdesinfektion före och efter all kontakt med patient även om handskar använts, att handskar av engångstyp användes vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret, samt att  skyddskläder i form av engångs plastförkläde - eller patientbunden skyddsrock används vid direkt kroppskontakt med patient eller patientens säng. Basala hygienrutiner skall tillämpas oavsett vårdform eller lokalernas utformning.


Uppdaterad 2005-03-17