Telitromycin

1. Deklaration
2. Indikation enligt FASS
3. Farmakodynamik
4. Gränsvärden
5. Resistensutveckling
6. Farmakokinetik
7. Kommentar

Deklaration

Telitromycin (J01FA15), som är ett semisyntetiskt derivat av erytromycin A, tillhör ketoliderna, en klass av antibiotika nära besläktade med makroliderna erytromycin, roxitromycin och klaritromycin. Telitromycin är avsett för oralt bruk.

Indikation enligt FASS

Telitromycin: Vid förskrivning av Ketek bör hänsyn tas till lokala rikt­linjer angående lämplig användning av antibakteriella medel. Ketek är indicerat för behandling av följande infektioner.
Hos patienter 18 år och äldre: Samhällsförvärvad pneumoni, mild eller måttlig, akut exacerbation av kronisk bronkit, akut sinuit, tonsillit/faryngit, orsakad av Streptococcus pyogenes (GAS) som alternativ när betalaktam­antibiotika inte är lämpliga.
Hos patienter mellan 12 och 18 år: tonsillit/faryngit, orsakad av Streptococcus pyogenes (GAS) som alternativ när betalaktam­antibiotika inte är lämpliga

RAFs bedömning

Telitromycin har ett värde vid behandling av infektioner orsakade av makrolidresistenta Streptococcus pneumoniae när penicilliner inte kan användas. Effekten på Haemophilus influenzae är liksom för övriga makrolider tveksam. I övrigt se RAF.s kommentarer till godkända indikationer för orala makrolider.

Farmakodynamik

Telitromycin hämmar bakteriers proteinsyntes genom bindning till 50S enheten av ribosomen. Telitromycin och andra makrolider saknar effekt mot flertalet gramnegativa stavar på grund av dålig penetration genom cellväggen. Telitromycin har till skillnad från erytromycin en baktericid effekt på Streptococcus pneumoniae, Streptococcus pyogenes och Staphylococcus aureus. Telitromycin verkar bakteriostatiskt på Staphylococcus aureus-stammar med inducerbar erytromycinresistens samt på Haemophilus influenzae. Telitromycin har en postantibiotisk effekt på 7-12 tim på Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae och Streptococcus pyogenes. Effekten är främst beroende på AUC/MIC.

MIC-gränser

• Farmakologiska MIC-gränser: S<0.5, R >1 mg/L.
• Artrelaterade MIC-gränser: Streptokocker och pneumokocker: S<0.125, R>1 mg/L.

Aktivitet mot bakterier som ännu inte förvärvat resistensmekanismer (nativa stammar)

• god aktivitet och klinisk dokumentation: Streptococcus pyogenes, Streptococcus pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae.
• god aktivitet: Stafylokocker, Corynebacterium diphteriae och Corynebacterium spp, Listeria monocytogenes, Bordetella pertussis, Legionella pneumophila, gonokocker, meningokocker, Moraxella catarrhalis, Chlamydia trachomatis, Chlamydia pneumoniae och Chlamydia psittaci.
• lägre aktivitet (nativ population i I-grupp): -
• otillräcklig aktivitet: Haemophilus influenzae, enterokocker, Clostridium difficile, anaeroba och de flesta aeroba gramnegativa stavar.

Resistens

• Resistensmekanismer: Resistensmekanismer: Det finns tre kända resistensmekanismer: Den vanligaste kodas av ermB genen, vilket via ett metylas leder till minskad bindning av alla makrolider till 23S ribosomen och korsresistens för makrolider, linkosamider samt streptogramin B (MLSB). Den andra är medieras av mutation i 23S rRNA eller i ribosomala protein. Den tredje resistensmekanismen kodas av mefA genen, vilket leder till efflux av makrolider (i viss utsträckning även av telitromycin).
• Korsresistens: Telitromycin har i kliniska prövningar uppvisat tillfredsställande effekt även mot makrolidresistenta Streptococcus pneumoniae (både erm och mef genotyper). 
• Resistens sällsynt (<1%): Streptococcus pneumoniae, Corynebacterium diphteriae, Listeria monocytogenes, Arcanobacterium haemolyticum, Bordetella pertussis, Legionella pneumophila, Moraxella catarrhalis, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia trachomatis, Chlamydia pneumoniae och Chlamydia psittaci.
• Resistens förekommer (1-10 %): Streptococcus pyogenes, Staphylococcus aureus.
• Resistens vanlig (>10%): Koagulasnegativa stafylokocker, Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium.
• Internationella trender: Andelen luftvägspatogena streptokocker och pneumokocker som är resistenta mot telithromycin är hittills mycket låg. Klonal spridning av telitromycinresistenta Streptococcus pyogenes har rapporterats från Grekland.

Farmakokinetik

• Biotillgänglighet (% av given dos): 57 %. Födointag påverkar ej absorptionen.
• Serumkoncentration: 2.2 mg/L (C_max vid 1 timme efter dos i steady state) vid dosering 800 mg x 1.
• Skenbar distributionsvolym: 2.9 L/kg.
• Serumproteinbindning: 60-70 % .
• Halveringstid: Initial halveringstid är 2 tim och den terminala halveringstiden är 10-13 tim.
• Metabolism och elimination: telitromycin metaboliseras huvudsakligen i levern. 2/3 av dosen elimineras som metaboliter och 1/3 i oförändrad form. Huvudmetaboliten har ringa antimikrobiell effekt jämfört med modersubstansen. Efter oral dos återfinns 76% av telitromycin i feces och 17% i urin, varav 1/3 förekommer i aktiv form (20% i feces och 12% i urin).
• Interaktioner: Stor försiktighet skall iakttagas då azitromycin ges till patienter som behandlas med andra läkemedel som kan förlänga QT-intervall. Magnesiuminnehållande antacida kan reducera absorptionen av telitromycin..

Kommentar

Telitromycin, liksom övriga makrolider, skall undvikas till gravida under första trimestern pga risken för hjärt-kärlmissbildningar hos fostret.

Preparatet har ett värde för behandling av infektioner orsakade av makrolidresistenta Streptococcus pneumoniae när penicilliner inte kan användas. Effekten på Haemophilus influenzae är liksom för övriga makrolider tveksam.

RAF och RAF-M, 2001-09-12

Revised 2007-01-07